Härlighetsfaktorn - intervju med Berit Time om Klima 2050

Berit Time är chefsforskare på SINTEF och chef för det norska klimatanpassningsprojektet Klima 2050. Om någon vet hur man ska anpassa byggnader och infrastruktur till klimatförändringar så är det hon. 



berit_time

– De stora rörledningarnas tid är förbi. Nu är naturbaserade system den lösning som gäller.

Berit Time sitter i ett litet mötesrum i Klima 2050:s lokaler hos SINTEF och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim. En stor skärm visar centrets mål: Klima 2050 ska minska riskerna för samhället i samband med klimatförändringar, ökad nederbörd och översvämningar i byggd miljö. Konsortiet ska uppnå detta genom långsiktig forskning i nära samarbete med flera industripartner, däribland Leca. Resultaten tillämpas på olika lösningar, såsom fuktskydd av byggnader, blå-gröna tak och åtgärder för att förhindra vattenrelaterade jordskred.

 

Öppnandet av Ilabäcken

Öppnandet av Ilabäcken är ett av de viktigaste beslut som fattats i Trondheim. Staden har i åratal strävat efter att utveckla rena och lättillgängliga urbana vattendrag som allmänheten kan njuta av. Det var i samband med ett stort vägbyggnadsprojekt som staden valde att öppna bäcken igen. Den hade då runnit i rör under asfalten i 100 år. Samtidigt vidtog man flera åtgärder för att förbättra den lokala vattenkvaliteten, bland annat genom att rena strandkanterna och dräneringssystemet från föroreningar. Resultatet är ett fantastiskt blå-grönt område som sträcker sig genom staden.  Bäcken har till och med blivit ett viktigt lekområde för lax.

– Ilabäcken är ett exempel på en av de viktigaste aspekterna med urbana utomhusområden. Det är ett beslut som ger många fördelar utöver en bättre vattenhantering. Vi strävar efter att skapa städer där folk trivs och det är trevligt att bo. Och den biologiska mångfalden ökar. Danskarna har ett bra uttryck för det, de kallar det ”herlighedsfaktoren”, säger Berit Time. 

 

Välvilligt inställd kommun

– Trondheims kommun deltar i arbetet med att ta fram lösningar. Som aktiv partner i Klima 2050 arbetar de mycket med den här typen av frågor, till exempel med ett testområde med gröna tak vid det kommunala avloppsreningsverket Høvringen, där även Leca är inblandade.

 

Leca och Klima 2050

Leca är en av många partners i Klima 2050. Målet är att ta fram lösningar för fuktsäkring av byggnader, översvämningsskydd av urbana miljöer och användning av lättfyllnad för att skydda mot jordskred. Leca Lättklinker är särskilt väl lämpat för blågröna tak, och företaget är marknadsledande tillverkare av lättviktsmaterial för återfyllning och bankfyllning.

– Leca har en produkt som passar i många typer av lösningar, både som reningsfilter och som vattenfördröjande medium på tak eller i marken. Det är också väl lämpat för blågröna tak. Utmaningarna vi står inför kräver insatser från flera aktörer, och Lecas komponenter kommer att vara ett bra alternativ i många applikationer, säger Berit Time.

 

Åtgärder på rätt platser

– Trots en hög ”härlighetsfaktor” är inte avsikten att anlägga blågröna tak överallt. Ur ett vattenfördröjningsperspektiv måste vi lokalisera de platser där åtgärderna har störst effekt. Därför har vi utvecklat ett GIS-baserat verktyg som ger en bild av vilken väg vattnet tar, och vart det borde ta vägen. Det här är ett av centrets viktigaste uppgifter – att förse arkitekter, byggherrar och producenter med de data och den forskning som de behöver för att kunna leverera bäst lösningar, säger hon. GIS, det vill säga ett geografiskt informationssystem, kan när det används i ett tidigt skede göra det möjligt att undvika uppförande av byggnader och infrastruktur längs vattnets naturliga färdvägar. Det kommer också göra det möjligt att undvika exploatering av mark väl lämpad för blågrön infrastruktur som regnbäddar och högvattenfåror.

 

Bättre städer med naturbaserade lösningar 

En lyckad implementering av naturbaserade lösningar anpassade till ett klimat med mycket nederbörd och frekvent extremväder kräver samverkan mellan olika fackområden. Berit är glad över den här sektorsövergripande plattformen mellan olika parter. 

– Jag är byggingenjör från NTH, som numera heter NTNU. En spännande aspekt med Klima 2050-projektet är den interprofessionella miljön – att få arbeta i gränslandet mellan byggnadsteknik och vattenhantering. När det gäller regnvatten på byggnader har tanken alltid varit att så snabbt som möjligt leda det till dräneringssystemen. Men nu säger kommunen att det inte längre är möjligt att leda ned så mycket vatten i avloppsnätet. Därför måste byggnaden själv bidra till att fördröja vattenavrinningen. Jag tycker att det är intressant att arbeta med urbana miljöer på det här sättet. Dessutom är jag helt övertygad om att våra städer kommer att bli trevligare att bo i när de naturbaserade lösningarna blir vanligare.

 

Blågröna tak

Berit Time och Klima 2050 hävdar konsekvent att blågröna tak bör prioriteras framför vanliga gröna tak. Forskningen fokuserar på tak med en vattenfördröjande effekt och detta är något som centret vill främja. 

– Blågröna tak kan även vara grå – det finns lösningar med betongplattor eller -block som fördröjer vatten. Och ofta används en kombination av olika lösningar. Det är den naturbaserade lösningen som skapar den här härlighetsfaktorn och ger ökad trivsel och mångfald, avslutar Berit Time.


FAKTA

Vem
Berit Time, chefsforskare på SINTEF och chef för Klima 2050

 

Vad
Ytvattenhantering och regnbeständiga byggnader för ett klimat i förändring.

 

Om Klima 2050
Klima 2050 fokuserar på lösningar med hög vattenfördröjningskapacitet.