Artikel | Kommunala visioner driver förändring

Stockholm Vatten och Avfall är Sveriges största kommunala VA-bolag, där man inom enheten Ledningsnät driver visionära hållbarhets- och utvecklingsarbeten. Innovationer som sedan kan användas av andra kommuner i Sverige, Norden och internationellt.

Foto: Dinko Lukes t.v. och Kenth Olsson t.h.

På enheten Ledningsnät Material (LM) på Stockholm Vatten och Avfall arbetar man med material- och teknikförsörjning för underhåll och investeringsverksamhet på dricksvattenledningar samt spill- och dagvattenledningar.
 

– I tolv, tretton år har jag varit engagerad i orsakssamband – varför saker går sönder och vad vi kan göra åt det för att framtidens produkter ska bli mer hållbara. Jag har en klar vision kring vad vi ska sikta mot och mitt jobb är att se till att vi har kompetens och resurser för att utföra visionen, säger Kenth Olsson, enhetschef.
 

Kenth har varit på Stockholm Vatten och Avfall i 28 år och jobbat med drift och underhåll. Han vet mer än någon annan att det är ett komplext arbete att förvalta en anläggning under mark.
 

– Jag vill påstå att vara förvaltare innebär att ha koll på historiken och titta på dagens situation för att kunna förutspå framtidens lösningar. Det är vi förvaltare som sitter på den kompetensen – vi lagar inte bara ledningsnät, utan vi tittar också på vilka behoven är nu och framöver, säger Kenth Olsson.

Unik organisation

VA-branschen står inför stora och kostsamma utmaningar samtidigt som kraven från politiker och allmänheten ökar. Förändringarna handlar om hållbarhetsfrågor, ökade krav på vattenkvalitet, men också finansiella utmaningar och prioriteringar gällande underhåll samt omställning mot cirkulära resursflöden.
 

– Jag kommer att driva framtida utvecklingsprojekt för organisationens räkning för att hitta nya effektiva lösningar på de utmaningar som finns i vår verksamhet. Det kan handla om hållbarhetsfrågor för att bygga ledningsnät med lång livslängd – 150 år – för att få kostnadseffektivitet i våra projekt, säger Dinko Lukes VA-ingenjör, Stockholm Vatten och Avfall.
 

Dinko Lukes kommer från en forskarbakgrund där han har arbetat med polymera material i olika kapaciteter. På Stockholm Vatten och Avfall har han arbetat i ett halvår och är ett välkommet kompetenstillskott.
 

Jämfört med våra närmsta grannländer har enheten LM ett lite annat tankesätt; perspektivet är brett, samtidigt som kompetensen är specialiserad.
 

– Organisationen LM är helt unik i Norden, då vi jobbar med hela kedjan, teknisk upphandling, haveriutredningar, innovationsprojekt rörande vatten och avloppsledningar, utbildning av personal samt materialförsörjning via eget lager. Utöver detta har LM samverkan med olika kommuner via samverkansorganisationen 4S där de största kommunerna är med. Det finns ingen motsvarighet till LM i någon annan kommun i Norden idag, säger Kenth Olsson.
 

Som huvudstad ligger Stockholm i framkant när det gäller hållbarhetsfrågor. På Stockholm Vatten och Avfall arbetar man på bred front för hållbara lösningar för hela VA-kollektivet; de ska vara miljömässigt bra, ekonomiskt gynnsamma och socialt ansvarsfulla. Man tittar även på vilka etiska värderingar som finns i produktionsapparaten.
 

– Vi har ett nytt miljöpolicydokument från Stockholm stad och vi är nog den enda VA-organisationen i Sverige som har en egen hållbarhetsenhet, med uppdrag att fasa in stadens policy i verksamheten. Det är en utmaning, men det gör att vi till exempel får en ökad dialog med tillverkare. Detta medför nya hållbarhetslösningar som sedan kan användas av andra kommuner längre fram, säger Kenth Olsson.

 

Med visionen om att bli världens mest hållbara stad

Stockholm stads vision är att bli världens mest hållbara stad, och organisationens hållbarhetsavdelning arbetar intensivt med målsättningen, från de stora frågorna till de på detaljnivå.
 

– Lyfter man blicken från VA och tittar på hela staden så är hållbarhet verksamhetsövergripande. Till exempel diskuteras hur man kan återvinna material när man skapar nya produkter, vilket är en spännande fråga. Det går alltid att flytta fram positionerna, säger Dinko Lukes.
 

Hållbarhet handlar mycket om kunskap; för tio år sedan innebar en miljövänlig produkt ofta att den fungerade lite sämre än den konventionella, men belastade miljön mindre. Idag utvecklas istället produkter som är bättre ur flera olika perspektiv samtidigt som de är mer hållbara. För att hitta innovativa lösningar kikar man på andra städer och länder – till exempel Portugal som bedriver ett lyckat hållbarhetsarbete – och man samverkar även för att driva på utvecklingen.
 

– Vi har väldigt bra samarbeten i Sverige mellan VA-organisationerna i kommunerna, samt även med vår branschförening Svenskt Vatten. För ett tiotal år sedan hade ett antal kommuner behov att utreda och forska kring PE-rör och tillbehör, då bildades 4S som bedriver forskning och vars syfte är att ge tillverka underlag för att deras utvecklingspengar ska användas på rätt sätt, säger Kenth Olsson.
 

Stockholm Vatten och Avfall driver också mässor, som den mycket uppskattade och välbesökta Dagvattenmässan.
 

– Dagvattnets utmaningar är väldigt intressanta. På mässan kan vi lyfta fram innovativ teknik och ge vår och andras syn på vad som kommer framöver. Det är ett ytterligare sätt för oss att nå ut med vårt arbete, men framförallt att föra dialog, säger Dinko Lukes.
 

Breda samarbeten med blicken långt fram

Det tar tid att ändra en produktionsapparat och utveckla en produkt för att göra den mer hållbar. Det krävs också ett långsiktigt tänk. Därför tittar Kenth Olsson och Dinko Lukes på möjligheten att skapa breda samarbetsytor. Det kan handla om tillverkarorganisationer och branschorganisationer för att utveckla standarder mot ledningsägarens behov i syfte att få fram bättre och mer hållbara produkter i framtiden.
 

– Vi vill fasa in nya typer av ämnen i produktionsapparaten. Det är vi som är användarna och jobbar med hållbarhetskraven, och tillverkarna skapar de produkter vi använder. Därför arbetar vi med att förbättra dialogen med tillverkarna; nyckeln till framgång ligger i att vi tillsammans skapar lyckade samarbetsprojekt kring framtidens möjligheter med produkterna, samt att vi hela tiden tittar fem, tio år framåt och fångar upp vad som behöver förändras, säger Kenth Olsson.
 

Inom gatugjutgods har man samarbetat med två stora tillverkare där man har utbildat i gatugjutgods och understrukit att målet är en kostnadseffektiv produkt – inte nödvändigtvis den som är billigast att köpa in. Med de trafikvolymer som produkterna utsätts för är det viktigt att de är hållbara, så man inte behöver göra underhåll så ofta. Samarbetet har resulterat i en produkt som är mer hållbar än den tidigare och därmed är den mer kostnadseffektiv i vår trafikmiljö.
 

Pilotprojekt med Leca resulterade i ny principlösning

Ett annat projekt är ett samarbete med Leca Sverige som Stockholm Vatten och Avfall har arbetat med det senaste året. Tillsammans har man tagit fram en helt ny principlösning för lättklinker kring rörgravar. VA-nät installeras ofta i mindre gynnsamma markförhållanden och det är viktigt att underhåll går snabbt och att det går att återställa på samma sätt. Genom att använda lättklinker runt själva ledningsgraven och tyngre material närmast rören blir det lätt för medarbetarna på Stockholm Vatten och Avfall att öppna upp och underhålla.
 

– Det här med lättfyllning har varit ett problem. Idag händer det att man kringfyller med lättfyllnad utan att ha någon principlösning, vilket gör underhållet av ledningarna mycket oförutsägbart och komplicerat. Den här utmaningen hade legat och grott hos mig tills jag och Leca sprang på varandra i ett annat sammanhang, så vi slog våra kloka huvuden ihop och kunde tillsammans ta fram den här lösningen, säger Kenth och fortsätter:
 

– Nu vet vi att det är möjligt att använda lättfyllning kring våra ledningsgravar och genom att göra på det här sättet vet vi att vi får en säker rörgrav att utföra vårt arbete i. Här nådde vi verkligen fram i en systemlösning som dessutom är styrkt med ett fullskaligt experiment, vilket inte är så vanligt. Nu gäller det att hitta en form av typlösning som sedan kan anpassas till de lokala variationerna som finns. Det är ytterligare ett verktyg som erbjuds och som kan göra att vi har en större och bättre förmåga att serva staden, säger Kenth Olsson.

Text: Malin Pumplun
Bild: Malin Pumplun och Caroline Hanner