Artikel | Risken för kraftiga skyfall ger grönare lösningar

Intensiva dagvattenöversvämningar blir en allt vanligare syn i våra städer. Det här är ett problem som berör oss alla och gör det intressant att ta del av det innovativa arbete som sker i Oslo och hur man tänker där för att tackla tillflödet av dagvatten.

Chefsingenjör Bent C. Braskerud sitter i en stol på sitt kontor på Herslebs gate i Oslo. Oslo Vatten och Avlopp har inte världens modernaste kontorslokaler men de fyller sin funktion, och Bent är lyckligt lottad som har ett rum med fönster. För honom är fönstret viktigt för att kunna tänka positivt när han grunnar på hur Norges huvudstad ska kunna hantera hotet från ökande dagvattenmängder i framtiden.
 

Ökning av extrema skyfall

Dagvatten är allt vatten som rinner av tak, asfalt, väggar och andra ogenomsläppliga ytor efter regn, skyfall eller snösmältning. Vattenavrinningen kan ofta hanteras med stadens etablerade avloppsnät och fram till nyligen har detta på ett effektivt sätt eliminerat risken för översvämningar. Klimatförändringarna ser dock ut att orsaka en allmän ökning av nederbördsmängden och fler intensiva och kraftiga regn framöver. Och då tror man inte längre att stadens befintliga avloppsnät kommer att räcka till. Ett tydligt bevis på detta syns i data från 2016, då det inom loppet av två timmar föll 54,7 millimeter regn i Oslo. Följderna var förödande. Källare översvämmades, avloppsvatten trängde upp ur toaletterna och på vägarna rådde kaos, då trafiken i hela centrala staden stod stilla.

– Mängden dagvatten har ökat stadigt de senaste hundra åren och det är påfallande uppenbart hur snabbt den här ökningen har accelererat de senaste decennierna. Ett exempel på det här är Köpenhamn där regnet 2011 vräkte ned i sådan omfattning att det på bara två timmar låg ett 150 millimeter djupt täcke av vatten över hela staden. Det är extremt!  Källarvåningar över hela Köpenhamn översvämmades och skadades.  En man förgiftades och avled efter att av misstag ha druckit ofiltrerat vatten som förorenats med avloppsvatten, berättar Bent C. Braskerud.

– Så det är inte svårt att tänka sig att liknande regn kan förekomma även i Norge.

Ge plats för vatten i städer 

För att effektivt hantera det förändrade klimatet har Oslo kommun tagit fram en strategi för dagvattenhantering för huvudstaden. Strategin innehåller mål och tar upp praktiska åtgärder som krävs för att handskas med de förödande effekterna av kraftiga regn. Åtgärder som kan vidtas är bland annat att öppna tidigare stängda bäckar och åar, installera gröna tak och att skapa gröna, genomsläppliga ytor istället för asfalt och kullersten. 

– Vi vill göra vatten till ett mer naturligt inslag i miljön. Uppfattningen att allt vatten ska ledas genom rörledningar är föråldrad. Om vi kan återupptäcka vattnets naturliga plats i vår närmiljö kan vi inte bara få en bättre beredskap inför ökade dagvattenmängder. Det kommer dessutom att göra vår stad mer estetiskt tilltalande att bo i, säger Bent.

Strategi i tre steg

Målet är klart och tydligt. Oslo ska tillämpa öppna och lokala dagvattenlösningar för att möta klimatförändringarna och minimera risken för skador och olägenheter för invånarna genom att skydda egendom och stödja den lokala infrastrukturen. Lösningarna ska skydda miljön och säkerställa goda ekologiska och kemiska förhållanden i alla vattentillgångar. Sist men inte minst ska lösningarna använda dagvattnet som en resurs. För att göra detta har Bent och hans kollegor tagit fram vad de kallar för en trestegsstrategi.

– Om vi använder fler grönytor, träd, regnbäddar, gröna tak och genomsläppliga ytor kan vi leda dagvattnet till grönområden, eller via öppna diken och kanaler till vattenreservoarer. Då kan vi hantera normala regnnivåer på ett bra sätt. Om det regnar mer behöver vi hantera och kontrollera dagvattnet med vattenfördröjande åtgärder. För att lyckas med det måste vi skapa särskilt avsedda områden och se till att de optimeras för att hantera dagvattnet. Slutligen måste vi vid extrema väderhållanden kunna leda dagvattnet direkt ut i fjorden. Det betyder att vi måste skapa säkra, ytbaserade översvämningsvägar. Om vi kan göra allt det här är vi på god väg mot att skapa en säkrare och trevligare stad, säger Bent.

Ser gröna tak som spännande

Bents kontor är för tillfället belamrat av broschyrer och pärmar med information och forskning om vattenhantering. När samtalet kommer in på gröna tak blir han ivrig och letar snabbt fram dokumentation och bilder från sin egen testbädd i hemmet i villastadsdelen Nordberg i Oslo. Sina första gröna tak byggde han på ett garage för att studera fördröjning och avrinning på traditionella tak. Men förra året tog han steget fullt ut och installerade ett större grönt tak på ett hus byggt 1964. 

– Jag har flera olika testbäddar för att se hur olika undergrunder påverkar vegetationen. Vissa av dem har dränering med plastsystem och geotextil, och i andra har jag använt Leca Lättklinker och geotextil. Jordlagren har också olika tjocklek. Detta skapar ett ytskikt och den ökade jordvolymen möjliggör en mer varierad vegetation. Men det här innebär också en extra vikt som taket måste klara av.

Bent C. Braskerud skrev sin doktorsavhandling om åtgärder mot avrinning inom jordbruket och har tidigare arbetat på NIBIO (före detta Jordforsk). Namnet Jordforsk har en lite elegantare klang som ligger närmare naturen, precis som Bent. På vägen till botaniska trädgården där vi ska ta bilder delar han med sig av sina tankar kring ekomat och biologisk mångfald.  Det är uppenbart att hans passion sträcker sig längre än till dagvatten. När vi kommit fram till trädgården passerar vi ett insektshotell. Han poserar ivrigt och ber fotografen ta några bilder.

– Visste ni att insekter är otroligt viktiga för ekologin? De kommer också att tjäna mycket på utvecklingen av gröna tak, säger Bent Braskerud.