Intervju | Dr. Heinz-Dieter Molitor om hydroponisk odling

växter_hydroponi_leca

Ett hydroponiskt odlingssystem – Leca® ton som växtmedium

Dr. Heinz-Dieter Molitor var tidigare forskare vid institutet för urban odling och växtdesign på Geisenheim-universitetet och föreläsare vid högskolan i Wiesbaden.

I arbetslivet var han djupt engagerad i utvecklingen av hydroponisk odling i Tyskland både genom studier i Geisenheim och genom föreläsningar och tekniska artiklar i olika publikationer.
 

Vad tycker du är det mest intressanta med hydroponi?
För det första tycker jag att man ska definiera termen hydroponi lite mer exakt när det gäller odling inomhus. I det här fallet handlar det om ett hydroponiskt odlingssystem. Kännetecknande för den här typen av odling är att man använder lättklinker som växtmedium i en ackumuleringszon med en vattennivåindikator. 

Som näringsfysiolog inom området växter uppskattar jag hur lätt det är att mäta och optimera näringstillgången när man odlar hydroponiskt. Störningar på grund av interaktioner med mediet kan i princip uteslutas.

Genom att mäta näringslösningen kan man enkelt följa tillförseln av näring och vatten, och detsamma gäller för pH-värde och saltkoncentration. Man slipper den komplicerade processen där prover från mediet eller jorden ska extraheras i labb och där de uppmätta resultaten ofta är svåra att tyda. I vissa fall kan viktiga parametrar mätas redan på plats och implementeras direkt.

Syretillförseln är alltid optimal, åtminstone utanför ackumuleringszonen. Tack vare tillverkningsprocessen är lättklinker fritt från patogener. Dessutom är det ett strukturstabilt växtmedium som inte utarmas och därför kan återanvändas även efter många år. Det kan vara en avgörande faktor med tanke på de ökande kraven på hållbara produkter.

dr_leca_ton
Dr. Heinz-Dieter Molitor, tidigare forskare vid institutet för urban odling och växtdesign på Geisenheim-universitetet i Tyskland.

 

Kan du berätta lite om historien bakom modern hydroponi?
Utvecklingen av det hydroponiska odlingssystemet började med upptäckten av lättklinker som odlingsmedium. 1959 fick schweizaren Gerhard Baumann en idé och utvecklade det hydroponiska systemet Luwasa. Systemet bestod av en vattentät behållare, en hydroponisk växt som stod i lättklinker, en särskild odlingskruka, lättklinker som medium och en ackumuleringszon med näringslösning som reglerades med en vattennivåindikator. Växten fick näring via näringsbatterier med Lewatit HD5 från Bayer AG; en jonbytare med långsam frisättning av gödningsmedel. Grundprincipen anammades och förbättrades av trädgårdsodlingsföretag i Tyskland, Schweiz och Österrike. När man började standardisera systemets komponenter gick utvecklingen snabbt.

På 1970- och 1980-talet hade nästan alla trädgårdsodlingsföretag testanläggningar med det hydroponiska systemet. I fokus stod frågor som rörde odlingen av hydroponiska växter, näring och vattenkvalitet, ackumuleringshöjd och kvaliteten på lättklinkern, eller t.o.m. växtskydd. Det bidrog till att hydroponisk odling nådde den privata sektorn och introducerades inom kommersiell inomhusodling. En enkel och säker växtskötsel tillsammans med kvalitetsutrustning och ständiga produktinnovationer övertygade många.

På 1990-talet blev det ”hydroponiska systemet” en massprodukt och utvecklingen stannade av. Idag är ”hydroponisk odling” ett fast inslag i kommersiell inomhusodling men återfinns sällan i den privata sektorn.
 

Vad ska man tänka på för att lyckas med hydroponi?
Först och främst ska man välja rätt växter utifrån ljus, temperatur och luftfuktighet. Sannolikheten för livskraftiga växter ökar också om man följer alla förebyggande åtgärder för växtskydd och undviker växttyper som ofta drabbas av ohyra. En annan förutsättning för att lyckas med hydroponisk odling är att använda lättklinker med bekräftad RAL-kvalitet som växtmedium. RAL-märkningen intygar att produkten lever upp till fastställda fysiska och kemiska parametrar. 

Det är mycket viktigt att näringstillförseln till växterna anpassas efter respektive vattenkvalitet. Valet av gödningsmedel, dvs. flytande gödning, jonbytare eller basgödning, är i hög grad beroende av det. Endast kvalitetsprodukter som innehåller alla nödvändiga mikronutrienter i stabil form och i rätt proportioner ska användas som gödningsmedel. Näringsnivån är anpassad för inomhusodling där målet är att få växter med rätt utseende och medelhög tillväxt. Mjukt kranvatten har en ovanligt hög koncentration av sodium och är därför olämpligt för bevattning.

En för hög ackumulering av näringslösning ska undvikas med alla medel på grund av riskerna för syrebrist till rötterna i det övervattnade området. Motiverade undantag kan till exempel vara platser med hög solstrålning där man kan förvänta sig att näringslösningen snabbt förbrukas. Annars gäller det att ha så liten ackumulering som möjligt när man odlar hydroponiskt.
 

 

 

drac

Vad händer på området idag?
Dagens användare kan välja på en rad olika kvalitetsbehållare för alla livsstilar. Innovationsnivån är hög när det kommer till utveckling av nya behållare. Vid det här laget har man till exempel förbättrat odlingskrukorna genom att lägga till sidoskåror upptill. De gör det lättare för växternas rötter att leta sig ut i den oackumulerade fuktzonen.

 Vi ser att många användare fortfarande är osäkra när det kommer till valet av gödning och kvaliteten på vattenresursen. Det finns många olika flytande gödningsmedel på marknaden och de kan skilja sig kraftigt åt. De flesta människor föredrar flytande gödningsmedel eftersom de är lätta att hantera, men många gånger är de olämpliga på grund av en låg koncentration av kalcium och magnesium i vattenresursen.
 

Vilka innovationer kan vi förvänta oss i framtiden?
Framtida innovationer kommer till exempel att kretsa kring visningen av vattennivån, en förbättrad design av odlingskrukan och ett övertygande koncept för återanvändning av lättklinker. 

Den missvisande indikeringen av maxnivå måste bort från vattennivåindikeringen. Det bör räcka med indikeringarna ”vattna” och ”stopp”. Många användare skulle säkert vilja ha en elektronisk indikering av vattennivån via en app i sin smartphone. Även andra parametrar som pH-värde, temperatur och näringslösningens konduktivitet skulle kunna läggas till. 

När det gäller växternas uthållighet finns stor förbättringspotential i syretillförseln till växtområdet om man ställer in lägre vattennivåer. Utvecklingen fram till idag har dock inte fått något större genomslag på marknaden.

Målet när man designar odlingskärl måste vara att underlätta för rötterna att ta sig ut ur kärlet och in i fuktzonen som inte täcks av vatten. En optimal lösning vore en odlingskruka där vissa partier löses upp med tiden.

Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man utveckla ett övertygande koncept för återvinning och återbruk av lättklinker. Lättklinker utarmas inte ens efter många år och är för bra för att bara kastas. Efter rengöring bör det vara möjligt att direkt återanvända materialet för hydroponisk odling eller andra tillämpningar. Det skulle ge en stor fördel gentemot övriga medier, inklusive de som baseras på organiska material. 

 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev