Intervju | ”Framtidens byggnader kommer att behöva visa socialt och miljömässigt ansvarstagande”

Paulo Palha är sedan april vice ordförande i europeiska EFB (European Federation of Green Roofs and Walls). I den här intervjun pratar han om gröna taks betydelse, de senaste trenderna i branschen och hur mångsidigt Leca Lättklinker är i gröna takkonstruktioner.
 

Du valdes nyligen till vice ordförande i europeiska EFB, kan du berätta lite om organisationens mål och arbete? 
EFB är en sammanslutning för de olika nationella organisationer i Europa som hanterar frågor om gröna tak och väggar. Vi uppmuntrar dessa länder att samarbeta och stöttar EU med alla aktuella ärenden på området. Vi fastställer årligen en gemensam strategisk plan och under året delar vi med oss av uppgifter i syfte att skapa en organiserad arbetsprocess på europeisk nivå. 

Området gröna tak har vuxit i popularitet de senaste åren. Kan de vara en del i att lösa problemen med urban dagvattenhantering? I så fall, hur? 
Det här är huvudsakligen kopplat till uppfattningen att gröna tak kan bringa väldigt intressanta fördelar till urbana ekosystem, inklusive dagvattenhantering, och är en investering som väldigt snabbt betalar sig. Taket är den första delen av byggnaden som kommer i kontakt med regnet. Om vi kunde fördröja det vattnet, och branschen utvecklar hela tiden system som blir allt bättre på att hålla kvar vatten, skulle vi kunna avlasta de urbana dräneringssystemen avsevärt. Förutom det skulle överskottsvattnet ledas in i dräneringssystemet i en långsammare takt, vilket också underlättar hanteringen.

Andelen kraftiga regn ökar, vilket innebär att stora vattenmängder genereras under en kort tid. Städerna blir också allt större, mer tätbebyggda och därmed mer vattentäta. Det gör att byggnader måste anpassas bättre och i det blir gröna tak allt viktigare.

 

Gröna tak gör det möjligt att skapa trädgårdar, stadsodlingar och områden som kan användas i fritids- och rekreationssyfte. Är de gröna takens sociala roll också en viktig aspekt för branschen?
Absolut. Människor har historiskt använt taken på byggnader för att producera mat i kristider. Den här frågan börjar få förnyad aktualitet idag. Om man tänker på att mat i snitt transporteras 2 900 km för att nå en slutkonsument i USA inser man snabbt att det innebär ett enormt klimatavtryck. Med tanke på att världens befolkning ökar med nästan 240 000 personer om dagen står vi inför ett stort problem. Gröna tak ger möjlighet att producera livsmedel lokalt. I det avseendet tror jag att framtidens byggnader även kommer att ha underjordiska anläggningar för odling med hjälp av solcellsenergi och hydroponik. 

Kan du kort beskriva hur utvecklingen av gröna tak på byggnader ser ut på europeisk nivå. Är det några länder som ligger långt framme medan andra fortfarande befinner sig i startgroparna?
På europeisk nivå har utvecklingen inom det här området kommit mycket längre i länderna i norra Europa. Torvtak har funnits länge i skandinaviska konstruktioner och är en del av kulturen där. Det handlade om trähus där taket försågs med ett vattentätt skikt med björknäver på vilket man därefter odlade gräs. Gröna tak har alltså förekommit i hundratals år. De skandinaviska länderna var också de första som på 1960-talet insåg hur den här typen av tak gav bättre värmeisolering, vilket var ett av de första områden de arbetade med. Miljöaspekterna började dyka upp senare när det blev uppenbart att man med mer vegetation i städerna kunde fånga upp mer koldioxid och andra luftföroreningar och på så sätt förbättra miljön.

Från 1960-talet och framåt började en del städer lansera särskilda program som främjade, eller i vissa falla insisterade på, installation av gröna tak, ofta med lokala myndighetsbyggnader som första objekt. De här taken började senare sprida sig till länderna i Sydeuropa. Man kan säga att det här är en rörelse som spridit sig från nord till syd. På den portugisiska branschorganisationen ANCVs (Associação Nacional de Coberturas Verdes) webbplats finns en interaktiv karta som visar aktuella policyer som tillämpas i olika städer.
 

Kan du lyfta fram några av de viktigaste gröna tak-projekten i Europa?
Det där är alltid lika svårt att svara på för det är ju oftast de senaste projekten man tänker på först. På den senaste världskongressen i Oslo besökte vi till exempel en privatägd fastighet med ett väldigt intressant koncept. Det gröna taket var ett tillval som utvecklats för att tjäna som gemensamhetsyta. Balkongerna hade gjorts mindre för att uppmuntra folk att använda taket. De tog fram några privata områden som de sålde och med de pengarna kunde de finansiera den resterande delen av gemensamhetsytan på det gröna taket.

Det mest intressanta med den här byggnaden var att den såldes för ett pris som låg 20 % högre än andra fastigheter byggda under samma tid. Det här är ett uppmuntrande tecken på att marknaden anpassar sig själv och att det finns en ökande efterfrågan på gröna tak, utan krav från politiker eller lagstiftare.

 

På tal om lagstiftning, finns redan den lagstiftning som behövs eller återstår det mer arbete innan gröna tak kan bli en vanligare syn? Ser situationen likadan ut i hela Europa? 
Gröna tak är något som har mottagits väl över hela Europa. Det finns många arbetsgrupper och medel att söka för forskningsändamål. Portugal är ett av de länder som varit framträdande inom det här forskningsområdet. Det finns inget specifikt EU-direktiv på området som till exempel gör gröna tak obligatoriska. Men det är ett område som uppmuntras och det har fått regeringarna i varje enskilt land, och därmed lokala myndigheter, att studera det närmare som ett led i en decentraliseringsprocess.

Och om vi ser på lokala myndigheter finns det redan en grupp europeiska städer som antingen kräver eller uppmuntrar till installation av de här taken. Så är det i en del tyska städer där man tillämpar principen ”användaren betalar”. Om en byggnad har en lägre användning av det urbana dräneringssystemet, varför skulle man då inte kunna sänka den skatt byggnaden får betala för underhåll av systemet?

 

Om vi antar att tillämpningen ser olika ut i olika länder, hur ser marknaden för gröna tak på europeisk nivå ut, projekt- och byggmässigt? Finns det redan en massa företag som erbjuder lösningar och specifika tjänster på det här området?
Ifråga om lösningar är det ingen tvekan om att marknaden är mogen. Det finns ett antal aktörer och ganska stora företag, och vi har definitivt en solid infrastruktur på plats som garanterar att saker sköts på rätt sätt. Samtidigt förekommer det fortfarande en del äventyrligt gör-det-själv-tänkande som ofta innebär att taken inte fungerar som förväntat. Men det är precis som allt annat i byggindustrin. Om man lägger en dålig grund får man problem, och om man tar risker med vattentätningen får man problem. Det finns tydligt angivna regler och om vi följer dem och använder de produkter och system som finns på marknaden kan vi bygga konstruktioner som klarar sig 40–50 år utan problem.

Erbjuder gröna tak fler fördelar, generellt och ekonomiskt, än traditionella tak?
Ett grönt tak utgör alltid en tilläggsfunktion i en byggnad. Om vi lägger på ett extra skikt är det med andra ord helt naturligt att det påverkar budgeten. Det är ibland möjligt att utesluta något i systemet, till exempel i fråga om värmeisolering, för att spara pengar. Men faktum är att ett grönt tak är en extrakostnad. Trots det måste vi börja titta på livscykeln för byggnader. Vi måste definitivt överge tanken på kostnaderna fram till invigningsdagen och istället se till de långsiktiga kostnaderna för att driva byggnaden. Ur det perspektivet har ett grönt tak en extremt attraktiv återbetalningstid.

Och energibesparingen talar för sig själv. Vi använder mindre energi för att reglera temperaturen i byggnaden och får en överlägsen temperaturkomfort. Att befinna sig i ett rum med luftkonditionering där det är 21 grader är inte samma sak som att vara i ett rum där den naturliga rumstemperaturen ligger på 21 grader. Livslängden på vattentätningen blir också längre. Istället för att byta den efter 20 år kanske det räcker att göra det vart 40:e år. Och slutligen finns det en rad andra fördelar som är svårare att mäta: minskade föroreningar i städerna, bättre hälsa, fler rekreationsytor, och ökad produktivitet då vi arbetar omgivna av växter. Det här är fördelar som varar under takets hela livslängd och därför bör vi se till den långsiktiga investeringen.

Vilken roll anser du att lättklinker kan ha i gröna tak? 
Lättklinker är ett klassiskt och utmärkt material i gröna tak. Det är extremt lätt och har egenskaper som hjälper till att hålla kvar vatten och kan användas både för dränering i gröna tak och som ingrediens i substrat. Materialet är väldigt mångsidigt och har en potential som jag tror gör det möjligt att använda på sätt som vi ännu inte känner till, både vid byggnation och inom gröna tak.

 

Kan du ge exempel på projekt där materialet har använts med positivt resultat? 
Jag är säker på att Leca Lättklinker har använts i massor av projekt men när ett grönt tak väl är slutfört vet vi ofta inte vad som finns under ytan. Även om vi har tillgång till projektet kan det ofta ha skett förändringar längs vägen, av tekniska eller budgetrelaterade skäl.

Ett exempel där jag vet att man använde ganska mycket lättklinker är vattenreningsverket ETAR i Alcântara. I Portugal är detta ett ikoniskt projekt. Vattenreningsverk brukar inte vara särskilt attraktiva byggnader. Men i det här fallet lyckades man placera ett vattenreningsverk i Alcântara-dalen, ge det en fantastisk design och koppla det till befintliga stadsodlingar.

Hur ser du på framtiden för gröna tak i Europa? Någon av huvudtrenderna på området?
Just nu befinner vi oss i en övergångsperiod. Människor efterfrågar i allt högre utsträckning naturbaserade material och framtidens byggnader kommer att behöva visa socialt och miljömässigt ansvarstagande. Ur ett socialt perspektiv handlar det om livsmedelsproduktion. Ur ett miljöperspektiv kommer man att ställa allt högre krav på användning av naturliga råmaterial och återvunnet material i byggnader. Jag tror att alla branschaktörer inom gröna tak kommer att fokusera på naturbaserade material och material med bevisad negativ klimatpåverkan. Delar av marknaden är faktiskt redan på väg i den riktningen.