Cirkulärt byggande i praktiken – affärsnytta, hinder och hopp

Hur får vi cirkulärt byggande att hända i verkligheten? Amanda Borneke har svaret – och energin. Med konkreta exempel och klarspråk tar hon sig an avfall, ledarskap och affärsnytta i en bransch som fortfarande tänker linjärt.

Affärsnytta med återbruk – men man måste se den

Amanda Borneke är en kraftfull inspiratör inom hållbarhet, föreläsare och specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco.

Enligt Amanda är ett av de största hindren för cirkulärt byggande att man inte ser affären. 

– Det är lätt att man tittar på demontering och säger att det blir dyrt, utan att se att projektet redan idag betalar för dyrt för avfall som kan produktifieras och säljas vidare. 

Många projekt missar att återbruk kan lösa andra problem – som tillgång på material eller kortare leveranstider. Istället stirras det blint på kostnaden för att plocka ner en produkt, och glömmer att det är en råvara någon annan kan behöva.

– Tänk om vi tittar på avfallsfakturor och ställer oss frågan: Vem betalar egentligen för den här råvaran nyproducerad? Kanske kan vi sälja det till dem?

Hindren för återbruk – och hur vi tar oss förbi dem

Byggprocessen är fortfarande uppbyggd för en linjär logik. Det gör att återanvändning och cirkularitet inte kommer med från början. Amanda pekar ut fyra vanliga hinder:

• Projektet planerar inte för återanvändning och produktifiering i ett tidigt skede
• Projektet förstår inte affärsnyttan
• Roller i projektet saknar gemensamt språk
• Design och upphandling utgår från nya produkter

Men hon ser också ljuspunkter. Arkitekter beskriver återanvändning som en kreativ utmaning snarare än ett problem.

– Tänk att behöva rita in ett nischat material i en specifik miljö – det kräver nya lösningar. Det är jättebra för vår bransch.

Smarta val och mindset: så kan vi tänka om

För Amanda handlar cirkularitet mindre om teknik – och mer om tankesätt.

– Vi har egentligen bara slösat som vi gör nu de senaste 200 åren. Det räcker med att gå två generationer bakåt så var det en självklarhet att bevara och laga. 

Hon menar att vi kan inspireras av andra branscher där cirkularitet redan är normen, som i hanteringen av matavfall eller inom landskapsarkitektur där tegel, natursten – och till och med buskar – ofta återanvänds.

Så kommer du igång – Amandas tips till nybörjaren

– Börja, men börja inte med allt. Välj det som känns roligast eller gör mest nytta.

Här är Amandas bästa råd till dig som är på dag ett i din hållbarhetsresa:

1. Börja i liten skala. Det kan vara så enkelt som att återanvända ett dörrblad.
2. Välj det du gillar. Är du intresserad av textil? Börja där. Samma mindset går att flytta över till bygg.
3. Gör en materialinventering. Vad har du redan tillgång till?
4. Välj mellan effekt och engagemang. Välj det som påverkar mest – eller det du brinner för.
5. Kalla det inte för hållbarhet. Utan för vad ni menar med hållbarhet, exempelvis energi- eller resurseffektivisering. 

Amandas ordlista: snacka återbruk som ett proffs

När byggare, rivare, upphandlare och konsulter inte talar samma språk – då faller projekten mellan stolarna. Amanda menar att fler broar kan skapas mellan olika aktörer om där finns en bättre begreppsförståelse.

– Ett exempel är rivning, som är ett samlingsbegrepp för byggnadsberedning, selektiv rivning och demolering. Att använda rätt term utifrån resultatet ni vill uppnå med upphandlingen är avgörande för slutresultatet. 

Här är hennes ordlista för dig som vill få bättre snurr på den cirkulära dialogen i projekt, upphandlingar och planering:

Ordval påverkar inte bara hur vi beskriver – utan hur vi tänker, planerar och beslutar. Det gäller i synnerhet för cirkulärt byggande.