"Vi måste våga riva – med krav på cirkulärt"

Hållbarhetsprofilen och Sweco-konsulten Amanda Borneke om rivning, återbruk och varför komplimanger slår hjälm-tvång

Amanda har rivning i blodet, frisörglamour i ryggraden – och hållbarhet i hela hjärtat. Hon coachar företag i att tänka cirkulärt och inspirerar samhällsbyggbranschen att våga tänka nytt. Vi träffade henne för ett samtal om att leda förändring, prata avfall – och hur det egentligen gick till när hon blev Årets alumn vid Linköpings universitet.

Från uppväxtens byggbodar till hållbar frontfigur

– Jag är nog precis en blandning av mina föräldrar, säger Amanda och skrattar. Pappa är byggare, mamma är frisör. Så här är jag – den glammiga hållbarhetskonsulten för byggbranschen. 

Hennes väg in i byggbranschen gick via rivning. Men det var inte en slump – det var ett val. Amanda ville jobba med hållbarhet, men inte i en bubbla med likasinnade. Hon ville vara den där personen mitt i motståndet.

– Jag gillar att jobba mer i motgång, att få saker att hända där det inte är självklart. Där det skaver lite.

Redan i sitt första jobb fick hon syn på något som skavde rejält. Volymerna av avfall. Femtio tusen ton avfall i veckan i ett enda projekt.

– Jag minns det där ögonblicket. Jag kunde inte greppa mängden, och det var bara ett projekt. Det kändes bara fel.

Maskiner i fokus – men avfallet i skymundan

När Amanda började jobba med hållbarhet inom rivning låg fokus på miljövänliga maskiner och KMA-arbete. Men ingen pratade om materialflödena – eller mängden avfall som faktiskt genererades. 

– När jag såg allt avfall som den branschen producerar så blev jag helt förskräckt. 

Och där började tankarna rulla igång. 

– Jag började nysta i hur man coachar för att få branschen att förstå att det faktiskt inte finns något som heter ”end of life”. 

Rivningsfirman hon arbetade på hade redan ett återbrukskoncept, och Amanda började nysta i hur arbetet kunde kommuniceras till kunder på ett nytt sätt. 

– När jag började med rivning kom jag överens med min chef om att en del av min tid skulle spenderas vid skrivbordet, men att jag också måste ha tid ute i verkligheten. Jag ville ha erfarenheten ute i verkligheten för att även vara där för att implementera skillnad. 

Det gick bra, men Amanda ville mer. Och snart var det inte bara rivningsbranschen hon coachade, utan inom hela samhällsbyggnadssektorn.  

>> Hur får vi cirkulärt byggande att hända i verkligheten? Här har vi samlat Amandas tips för att komma igång och börja se affärsnytta i återbruket

Hackspettarna och hjälmarna – ledarskap i praktiken

Amanda föreläser ofta om kommunikation och ledarskap. Ett av hennes favorithatobjekt är det hon kallar hackspettarna – personer som försöker leda genom att picka på andras fel.

– Det funkar inte att bara säga "du gör fel". Du måste inspirera till att vilja göra rätt.

Hon berättar om sin tid som säkerhetsansvarig på 60 arbetsplatser. Hjälmar användes – eller inte – beroende på vem som var i närheten.

– Jag fokuserade bara på de som hade hjälmen på rätt. Gav dem komplimanger. ”Du ser grym ut i den där, det här är proffsigt.” Och vet du? Efter två dagar hade även de mest motsträviga gubbarna hjälmen på. För de ville vara en del av en grupp där säkerhet är framgångsrikt och den rätta vägen fram. 

Amanda skrattar. Men hon menar allvar.

– Det är ett ledarskap byggt på respekt. Och det funkar – särskilt när man själv inte passar in i normen. Då måste man leda med något annat än som hackspett. 

”Cirkularitet är inte nytt – vi har bara glömt”

När vi pratar om att ställa om till ett mer cirkulärt byggande, återkommer Amanda gång på gång till att det handlar om ett tankesätt.

– Branschen tror att det är en ny grej. Men vi har ju slösat på det här sättet de senaste 200 åren. Det räcker med att titta två generationer bakåt, så var det självklart att vi lagade, sparade, återanvände.

Det finns områden som är bättre på återbruk och ta vara på resurser. Amanda tar kommuner som ett exempel där de har lång vana av att ta matavfall och produktifiera som biogödsel eller till biogas.

– Inom bygg skulle jag säga att tegel, golv och natursten är som har kommit längst i storskaligt återbruk, men det behövs för fler material. 

Från hinder till möjligheter – med kreativitet som verktyg

Hur kommer det sig att återbruket är så lågt inom samhällsbyggand?

– Projekten är ju inte uppbyggda för det från början. Det är en linjär process i sin helhet.

Det går att tänka om, om man tänker in återanvändning tidigt i processen – och jobbar mer kreativt. 

– Jag tror att vi behöver vara mer kreativa över lag. 

Förutom nyttan med att få mer återbruk in i branschen ser Amanda också vinning i att kreativiteten kan en ge extra gnista i arbetet. 

– Jag hört flera av arkitekter till exempel, som tycker det är en kreativ utmaning att inte få välja vilket material man ska rita med. 

När rivning möter återbruk – och orkester

Det märks att Amanda är en van föreläsare. Hennes berättelser är levande, energifyllda – och ofta oväntade. Som när hon berättar om det finaste erkännandet i sin karriär: att bli utsedd till Årets alumn vid Linköpings universitet.

– Jag blev helt överrumplad. Det var middag med hela styrelsen, orkester, och två studenter hade skrivit en låt om mig. Jag satt och grät.

Men det var något annat som fastnade ännu mer.

– På universitetet har de en Walk of Fame. Och där ligger nu en metallplatta med alumners namn – mitt namn finns bredvid namn som Sveriges talman Andreas Norlén och statsepidemiologen Anders Tegnell. Det är helt galet. 

Och vad stod det i motiveringen?

– Att jag river murar – men också återbrukar dem. Det beskriver mig oerhört bra. 

Framtiden? Den är cirkulär – på en annan frekvens

Amanda har en återkommande bild hon använder för att beskriva cirkularitet idag: att byggbranschen och cirkularitet ofta sänder på helt olika frekvenser. 

– Det är som att cirkularitet är en radiokanal som många inte har hittat än. Vi pratar om samma saker, men vi använder olika ord, olika kanaler, olika logik. Och så missar vi varandra.

Om hon får fortsätta leka med tanken om återbruk som en radiokanal – då finns ett givet namn för Amandas radiokanal. 

– Trash Talk! En kanal där vi snackar avfall, men med värme, humor och nördglädje. Varje avsnitt kan ta ett nytt perspektiv – ekonomi, estetik, teknik, politik. Vi behöver fler samtal, inte fler pekpinnar. 

Att Amanda med sin retorik och sitt driv gör stora avtryck och skapar förändring är tydligt. Om hon hade fått ge ett råd till sig själv när hon började sitt arbete hade hon sagt ha tålamod och förändring tar tid.

Hon lyfter också vikten av att omge sig med rätt människor. Människor som säger JA, som vågar tänka stort. 

– När jag sa att jag ville föreläsa i Friends Arena om återbruk, sa vissa att jag var galen. Sweco var min första arbetsplats där chefer snarare sa: ”Friends? Det löser du inom ett år, du måste sikta större! Vad sägs som Excel arena i London?”. 

Och 2025 blev året. Nu har Amanda föreläst om sina hackspettar på Excel Arena i London. Vi fortsätter följa Amanda med spänning för att se hennes nästa vingtag!

Vidare läsning