Smart återbruk av lättfyllnad till väg | Helsingfors

Tidigare utlagd Leca^® lättklinker grävdes upp från ett gammalt motorvägsbygge och återbrukades i ett nytt geotekniskt projekt som behövde ny lättfyllnadsmassa. Den uppgrävda lättfyllnaden lades ut på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt.

Lahtis södra ringväg är det största vägbyggnadsprojektet i södra Finland och lägger grunden för en ny logistisk infrastruktur i Lahtisregionen. Det är mindre än en timmes bilväg till Helsingfors flygplats och Nordsjö hamn och skapar bättre infrastrukturförbindelser till alla delar av landet. 

Byggandet av Lahtis södra ringled, huvudväg 12, delades upp i två projekt och tre entreprenader. Projekt 1B genomfördes enligt alliansmodellen där finska Trafikledsverkets samarbetspartner utgjordes av Skanska Infra och AFRY Finland, vilka bildade leverantörskonsortiet VALTARI. 

Ny sträckning för vägen

I projekt 1B fick Helsingforsvägen (regionalväg 140) en ny sträckning och behövde göras om på grund av den nya bron. Vägbanken fick göras lättare för att öka stabiliteten. Lättfyllnadsmaterialet behövde dock inte beställas och inte ens transporteras särskilt långt. Det fanns en materialtillgång dold i den gamla vägens lättfyllnadskonstruktion.

– Vägbanken hade rasat ned i Borgå å någon gång på 1990-talet. Arkiverade planer visade att vägkonstruktionerna hade reparerats i slutet av 1990-talet med Leca Lättklinker, berättar Risto Ketonen på AFRY Finland som ansvarade för projektets geotekniska planering.

Användbart lättfyllnadsmaterial fanns alldeles i närheten av den nuvarande byggarbetsplatsen. Det var bara att gräva upp och använda för återbruk. Dessutom kunde uppgrävningen av Leca lättklinker göras utan några störningar eftersom trafiken på vägen kunde ledas om.
 

Utmärkt skick för återbruk

Inga exakta uppgifter fanns om mängden och kvaliteten på den uppgrävda återvunna lättklinkern. Eftersom den gamla vägen var hårt trafikerad var möjligheterna att undersöka den små. När vägen väl hade grävts upp visade sig denna lättklinker vara både torr och i gott skick. Den hade behållit sina ursprungliga tekniska egenskaper.

– Vi blev överraskade att lättfyllnadsmaterialet var i så gott skick efter ett par decennier. Men lättfyllnaden hade också konstruerats och lagts ut på korrekt sätt och komplett med torkning och dräneringar under marken, säger Ketonen.

 För att avgöra kvaliteten togs prover på den Leca lättklinker som grävts upp på tre ställen. Proverna skickades in till laboratoriet för att testas beträffande granularitet, kornstorleksfördelning, fukthalt och torr skrymdensitet. De uppfyllde de krav som fastställts för Leca lättklinker som lättfyllnadsmaterial.

Kornstorleken på Leca lättklinker i den gamla vägbanken var bara något mindre (4–22 mm) än den Leca Lättklinker som tillverkas av Leca Finland i dag (4–32 mm). 

– För att vara på den säkra sidan testade Leca Finland ett parti av den gamla lättklinkern i sitt eget laboratorium. När det gällde krossbarhet, kornstorleksfördelning och opackad skrymdensitet motsvarade proverna dagens 4–32 mm stora lättklinker för markbyggnad med CE-märkning enligt EN 15732:2012, säger Ketonen.
 

Smidig förflyttning till nya platsen

Riktigt så enkelt var det dock inte. Det gick inte att bara ta den lättklinker som grävts upp till den nya destinationen. Som tur var fanns det ett upplag i närheten där den tillfälligt kunde förvaras. 

Enligt Enni Mälkönen, före detta arbetsledare i VALTARI-projektet, kunde materialet förvaras på asfalten på Gamla Helsingforsvägen medan trafiken dirigerades om. 

Den gamla lättfyllnadskonstruktionen innehöll nästan den mängd material som var angivet i de arkiverade ritningarna. Mängden lättklinker i den nya lättfyllnaden är cirka 2 500 kubikmeter. Enligt Mälkönen sparade återanvändningen av Leca lättklinker också in på kostnaderna.

– Projektet sparade praktiskt taget in nästan hela kostnaden för det återanvända materialet, det vill säga tiotusentals euro.
 
Besparingar gjordes också i koldioxidutsläpp och resurser eftersom materialet i den borttagna konstruktionen inte behövde forslas undan. Det behövde inte heller tillverkas så mycket nytt material, vilket också minskade transportkostnaderna.

Enligt Mälkönen var det här en bra erfarenhet. I liknande projekt i framtiden kan gamla lättfyllningar komma till nytta förutsatt att materialet redan finns i  eller nära området samt uppfyller kvalitetskraven.

Vägen öppnades för allmänheten i slutet av 2020.

Text: Dakota Lavento